Kyrkan hus: SommarmusikDragspelsmagiKallis Bengtsson, accordeon Recension Dragspelet är ju synnerligen förknippat med den svenska sommaren och den fulltaliga publiken i Kyrkans Hus denna kväll fick säkert sitt lystmäte, även om det som bjöds inte var Västanforsens brus eller Drömmen om Elin. I stället fick man höra virtuos accordeonmusik, med betoning på virtuos. Huvuddelen av programmet bestod av transkrip-tioner av klassiska orkester- och pianoverk. Som van lyssnare av så kallad klassisk musik måste man nog konstatera att den musiken absolut gör sig bättre i sina respektive originalversioner. Visst – här ger Bengtsson prov på utomordentlig teknik när fingrarna hänger sig åt de mest halsbrytande, eller ska man säga fingerbrytande, löpningar över knapparna. Och här är det verkligen fråga om knappar. Ett accordeon är ju utrustat med knappar likt många dragspel, men skillnaden är att man på det förstnämnda har melodibas vilket gör att det går mycket bra att spela melodier även med vänstra handen. Programmets första nummer var Sommarsång av Peterson-Berger, ett välkänt stycke för de flesta. Här spelat i ett ovanligt lugnt tempo, kanske lite för lugnt. Det följdes av Chopins vals i a-moll, även detta i ett mycket stilla tempo. Den dynamik som finns i båda verken när det spelas i sina originalversioner för piano kom tyvärr nästan helt bort. Men det kanske är svårt att få till det på ett accordeon. Kvällens höjdpunkt för mig blev ett originalverk av Petri Makkonen; Kuin joutsenet (Som svanar). Ett riktigt vackert stycke i lite modernare stil, ömsint utfört. Sedan följde tre virtuosa klassiska verk: Uvertyren till Den tjuvaktiga skatan (Rossini), och därefter infann sig julen i Schuberts Militärmarsch. Rossinis välkända halsbrytande tenoraria ur Barberaren i Sevilla avslutade den delen. Allt utfört på en hög teknisk nivå. Gemensamt för dessa stycken var att basen ibland blev för stark så att finliret i diskanten delvis doldes. Kvällen avslutande nummer blev ett originalverk för accordeon. Sonat nr 2 av Vladislav Zolotarev i tre satser. Sonaten förefaller vara uppbyggd på ryska folkmelodier, eller fragment av dessa. Fint utförande av ett fint stycke av en ung tonsättare som dessvärre bara blev trettiotre år. Publiken dolde inte sin förtjusning utan fick med stående ovationer höra ett extranummer, Boeves psalm av dragspelaren och tonsättaren Lars Hollmer. Kvällens höjdpunkt för mig blev ett originalverk av Petri Makkonen; Kuin joutsenet (Som svanar).